I golfens förtrollade värld

Okej. Ska prova på lite seriøst bloggande då.

Var i Portugal øver helgen och lite till. Det var en golfresa med jobbet. Vi var tre helt grøna och ledelsen. Golf är en stressig sport. Intensiteten kan gott likställas med den i diverse kampsporter. På en bana får man cirka 4 timmar på sig att putta bollen i 18 olika hål, klurigt placerade på en ganska stor areal. Det ger i snitt 13.3 minuter på varje hål, och det inkluderar även mat och kissepauser man måste ta med jämna mellanrum. Som oftast rør man sig i grupper om 4 personer. Cirka 6-8 minuter bakom sig spelar en ny grupp. Børjar man spela långsamt kommer de snabbt ikapp, och då får de vänta vid utslagspunkten till man är ur sikte. Golf är lite av en koncentrationssport vilket är svårt att kombinera med den stress som otåliga golfare uppbringar. Utan koncentration kanske man skjuter høften en halv centimeter åt sidan, vilket utan undantag tvingar bollen en god bit in i skogen. Åh, kass. (och nu ska jag børja snacka i førsta person) Slänger upp bagen på ryggen och springer in i skogen och børjar leta efter bollen. Efter 15 sekunder känner jag att jag upptagit alltfør mycket av de väntandes tid. Alternativet jag har då, om jag inte har spelat en provisorisk boll tidigare, är att gå tillbaka till utslagsplatsen och spela en ny boll. Att vandra hundra meter tillbaka och okoncentrerat slå en ny boll in i skogen känns inte helt aktuellt när gruppen bakom otålmodigt väntar 2 meter bakom samma utslagsplats. Dessutom ganska oekonomiskt. (Haha finns bollar før 114,5 kronor styck enligt prisjakt.nu.) Då känns det bättre att stryka hålet och springa vidare. Apropå parantesen ovan... att børja spela golf är ett ekonomiskt beslut ungefär lika stort som att skaffa bil/stuga/båt/fru eller något annat som har dyra ingångs- och driftskostnader. (Tror dock inte att man snackar så mycket om någon värdeminskning inom golfen.)

Jag suger verkligen på golf (något som hør till saken är att hålen är ganska små), men är ändå positivt inställd till att spela golf med pappa snart. Hela livet har han førsøkt få mig att se charmen i golfen utan att lyckas. Lite grupptryck och en resa till Portugal på 3 dagar lyckades dock. Dessutom: Under førsta golfdagen utarbetades följande motto, som gjorde det lite lättare att leva med den verklighet golf innebär: "Det är inte lika viktigt att slå långt som att slå rakt... men om man inte slår långt, är det inte så viktigt att det blir rakt heller".

På det hela taget är golf en rolig sport! Den bjuder som oftast på härligt tyst och njutbar natur och fint sällskap. Och ibland, när man slår en spikrak boll eller en sätter en tiometersputt, kan tillfredsställelsen førmodligen mätas med den som bara olagliga preparat kan frambringa. (Observera att jag skrev førmodligen, jag har aldrig provat mat-Tinas recept.)

Spelade førresten førsta rundan tillsammans med bossen. Efteråt åt vi mat och fick høra ett urval av livshistoria över en kaffe.