Söndag morgon

Söndag morgon. Uppe klockan 8. Sovit ett halvt dygn. Sitter i en förnämligare, bekväm länstol med fötterna på bordet. Kaffen står vid sidan av mig. Flower Kings mästervärk Paradox Hotel strömmar ut genom högtalarna. Ingen annan här hemma är vaken så vitt jag vet. Myser med en ny saga på Sargade Sagor. Kollade vad en resa till filippinerna över nyår skulle kosta. Mellan 15 och 45 lakan får man ge för det. Ganska billigt men jag har bara 3-4 stycken och använder själv åtminstone ett av dem. Enkelbiljett till Vietnam är lustigt nog lika dyrt som en roundtrip. Drygt. Nu har solen gått upp. Dags att aktivera tarmmuskulaturen.

Haha skepticism

Det finns många filosofiska ismer och ibland undrar jag hur värdiga dom är sin egen existens. Jag tycker egentligen att skepticism är väldigt intressant och det är något som jag oftar applicerar på mina egna erfarenheten och min egen kunskap, och det är ibland svårt att veta var man ska dra linjen för vad som är praktisk skepticism. Men något som i varje fall inte verkar ordentligt fundamentaliserat är den otroligt paradoxala extrema skepticismen, som tar i utgångspunkt att vi inte kan veta någonting med säkerhet. Den som tänker ett steg längre då förstår att detta implicerar att vi inte heller kan säkerställa den extrema skepticismens utgångspunkt. Självaste definitionen motsäger ju sig själv. Eller? Om vi applicerar skeptistisk tankegång på den implicering jag precis gjorde, så kan vi inte ens vara helt säkra på att den är riktigt.

(Denna typ av skepticism är kanske det dummaste jag någonsin har stött på.)